b) §1 Inledning, skifteslagets delägare

Den 21 augusti 1862 infann sig kommisionslantmätaren M. C. Liander i Finnekumla Sörgården. Kungörelse om Laga skifte hade vederbörligen lästs upp i Rångedala kyrka den 13 juli, d.v.s. drygt 5 veckor tidigare. Vid det första sammanträdet representerades de berörda gårdarna enligt nedan:

Sörgården

1. Kronolänsman P. Stridh i egenskap av sökande till förrättningen, tillika arrendator av “indragne fendriksbostället” Finnekumla Sörgården. Som ombud för bostället anmälde sig även Herr Löjtnanten L. B. Qwiding, i egenskap av regementsfullmäktig för Kungl. Elfsborgs Regemente.

Håkansgården

1. Sven Andreasson, Håkansgården 9/64 mantal
2. Johannes Olsson, Håkansgården 3/32 mantal [Förekommer som Johan Olsson ibland?]
3. Swen Aspelin, Håkansgården 9/64 mantal, [Sven Aspelin, frånvarande]. “Afhördes icke men uppgafs af de öfrige närwarande wara på handelsresa stadd.”

Backagården

1. Pehr Johansson, 9/64 mtl Backagården [Per Johansson]
2. Anders Andersson, 9/64 mtl Backagården
3. Nils Petter Olausson, 3/32 mfl Backagården

Smedsgården

1. Lars Hansson, 1/8 mtl Smedsgården
2. Johannes Andersson, 1/8 mtl Smedsgården [senare Sven Nilsson / Swen Nilsson]

Nolgården

1. Petter Lorentzson, 3/16 mtl Nolgården
2. Johannes Andersson, 3/32 mtl Nolgården
3. Johan Olsson i Håkansgården [troligen samme man som Johannes Olsson i Håkansgården ovan], 3/64 mtl Nolgården
4. Jan Ekelund i Dollebo, genom fadern Anders Ekelund ägare till 3/64 mtl Nolgården.

Tomten

1. Andreas Jacobsson, kronoskattelägenheten Finnekumla Tomten.
   

   [Petter Johansson förekommer här överstruken; uppenbarligen felaktigt inskriven för Tomten, då han vid tidpunkten ännu ej var dess ägare. Han skulle dock omkring ett halvår senare komma att köpa Tomten efter att Andreas Jacobsson omkommit i en olycka.]

Af angränsande jordegare från Rångedala by

Herr Majoren och Riddaren M. C. Kjerrulff von Wolffen
Herr Patron J. A. Lindberg i Klämmestorp
Peter Swensson
A. Broström
Petter Hansson
Gustaf Svensson, Ekekulla (ägare därav)

Lagaskiftesgodemän

“För att wid förrättningen såsom godemän biträda wore kallade och närwarande lagaskiftesGodemännen Petter Johansson från Smörhulan och Olaus Swensson från Hule.”

[Smörhulan ligger i Brämhult, där 4H-gården idag finns eller där i närheten. Hule är gissningsvis Hule i Gingri, vilket idag syns som en ladugårdsruin på sluttningen mitt emot Tåli-backens topp, huset låg strax intill, nedanför.]

Ansökan om skifte av Finnekumla by och lantmätarens förordnande därom

Den ansökan som A. P . Stridh skickat till Herr vice kommissionslantmätaren M. C. Liander lästes upp. Ansökan var undertecknad av Stridh den 21 juni 1862 och bifogad denna fanns även en förteckning över delägarna i skifteslaget, vilken överensstämmer med de ägoförhållanden som anfördes i samband med redogörelsen över de närvarande (se ovan).

Även det förordnande som Liander fått upplästes. Där framgick att delägarna i skifteslaget förbjöds att “flåhacka eller skumplöja och derefter bränna jorden eller bortföra matjord” – detta vid vite om 30 riksdaler.

Flåhackning, upphackning av grästorv. Utföres med flåhacka, en hacka med ett spadformigt blad. [Ur Norstedts uppslagsbok – Illustrerad encyklopedi i ett band (1948)]

“Ett vanligt brukningssätt var s. k. »flåhackning«, torvorna hackades upp och avbrändes, varefter man sådde säd i askan. Första året blev skörden god, medan ännu askan bibehöll sin fruktbarhet, men sedan år efter år havreskördar tagits därur, blev jorden utsugen och ofruktbar. Visserligen förstod man att gödsla jorden, och den förbättrades även på så sätt, att ytjorden på skogsmarkerna skalades av och lades på åkern, men brukningsmetoderna tvingade till ständigt upptagande av nya arealer.” Melin, Ragnar (1922); Viskadalen – en geografisk studie; Stockholm, s. 84.

Skumplog, användes för plöjning till ringa djup, vanl. 8—10 cm, vid nedbrukning av gödsel, ogräsbekämpning m. m. [Ur Norstedts uppslagsbok – Illustrerad encyklopedi i ett band (1948)]

Motsvarande gällde även “skog till afsalu eller swedjande och torfmosse annorlunda än till husbehof nyttja innan skiftet blifwit afslutadt”.

Förordnandet till lantmätaren var underskrivet redan den 23 juni 1862, af Eric Sparre och Carl Fr. Agrell, alltså endast 2 dagar efter A. P. Stridhs ansökan(!)

• Den i första stycket omnämnde kommissionslantmätaren M. C. Liander förekommer i Svenskt Biografiskt Lexikon som “expropriationslantmätaren Mårten Constantin L (1832—93) i Ulricehamn “. I samma text kan vi utläsa att lantmätarens kusins son var den mycket uppskattade skådespelaren John Liander (mest känd som Luft-Kalle i E. Norlanders “Den förgyllda lergöken”).