f) Beswärsskrift och efterspel 1865-66

Nedan följer den besvärsskrift som Olsson i Håkansgården inlämnat, då han var missnöjd med utfallet av skiftet.

År 1866 den 28:de april inställde sig undertecknad Kommissions-Landtmätare i Finnekumla Håkansgården, inom Elfsborgs Län, Åhs Härad och Rångedahla Socken, för att werkställa de ändringar i laga skiftet å ägorna till Finnekumla bys skifteslag, som Åhs Härads Wälloflige Ägodelnings Rätt genom nedan intagne laga kraftvunna utslag af den 23:dje Maj nästlidet år förordnat, hwarom kungörelse blifvit i behörig tid i sockenkyrkan uppläst, till följe hvaraf följande tillstädeskommo:
Herr Patron J. A. Lindberg från Klämmestorp, i egenskap af Ombud enligt bilagde fullmakt för Swen Aspelin, egare af 9/64:dels mantal Finnekumla Håkansgården.
J. Olsson egare af 3/32:dels mantal samt Swen Andersson, egare af 9/64:dels mantal i samma hemmansnummer. Öfrige delegare i skifteslaget afhördes icke , […? ..] samtlige genom kungörelse blifvit kallade.
För att vid förrättningen biträda woro kallade och närwarande edswurne Laga Skiftes Godemännen Gustaf Andersson från [S?år] och Johannes Andersson från Hule, emot hvilka någon jäfsanmärkning ej förekom.
§1
Ofvan åberopade Åhs Härads Wälloflige Ägodelnings Rätts utslag upplästes för de närwarande så lydande:
Utdrag af protocollet, hållet vid sammanträde med Åhs Härads Ägodelnings Rätt i Finnekumla följande dagar år 1865.
Den 22 Maj:
N:o 1 Sedan Herr Kommissions Landtmätaren M. C. Liander, efter wederbörligt förordnande och med biträde af Godemän, den 21:ste Augusti 1862 börjat och den 26:te Maj 1864 afslutat laga skiftet å alla egorne till Finnekumla by i Rångedahla socken; så har inom den rätteligen bestämda besvärstidens slut J. Olsson i Finnekumla Håkansgården öfverklagat förrättningen uti en den 17:de sistlidne October till Ordföranden inlemnad så lydande beswärsskrift:

“Till Åhs Härads Ägodelningsrätt
Öfwer det laga skifte som Herr vice Kommissions landstmätaren förrättat å egorne till Finnekumla by i Rångedahla socken, får jag till ändrings vinnande wördsamt anföra följande beswär:
Skiftet är förklaradt slut den 26:te sistlidne Maj månad, men handlingarne äro först aflemnade den 22:dre derpå följande Augusti och ifrån sistnämnde dag är det sålunda som jag enligt 18 kapitlet 13:de paragrafen Skiftesstadgan går att mina besvär andraga. Som egare af 3/32 mantal Håkansgården och 3/64:dels mantal Nohlgården i Finnekumla by har jag blifvit genom det nya skiftet så illa skadad och lidande i både åker och äng, att fråga kan uppstå om mina hemmansdelars bestånd i framtiden: och som jag förmodar att detta lidande tillkommit hufwudsakligen genom en mycket felaktig gradering, så påkallar jag derutinnan de nödiga rättelser i egofigurer dem jag vid Ägodelnings Rättens sammanträde på stället vill å sjelfva jorden utvisa. Dessutom har icke åkern till mina hemmanslotter i så kallade Pelabacken och Brändelidsbacken, blifvit behörigen upptagen och som åker beräknad, ehuru 25:te paragraphen af förrättningsprotocollet bestämmer det åker och äng skulle som inrösningsjord anses och beräknas, hvilket förutsätter att åkern bordt från ängen skiljas; äfvensom en del af mina ängstegar i odlingsersättningen blifvit beräknade i tredje istället för andra årets skörd och så widare, hvartill kommer att wägen till utskiftet för Nohlgården är utlagd på ställen der den icke för 1000:de Riksdalers kostnad kan anläggas, äfvensom nödige afloppsdiken icke blifvit afsatte hvarken för skifteslagets delegare eller de utflyttade soldatstommarne med mera. Jag förbehåller mig dessutom öppen talan hvad denna förrättning rörer och påkallar derå Ägodelnings Rättens synnerliga granskning och bepröfvande.
Finnekumla Håkansgården den 15:te October 1864.
J. Olsson”

I anledning häraf har detta sammanträde blifvit utsatt, derom delegarne blifvit underrättade genom kungörelse, som warit i Socknens kyrka inom behörig tid kungjord.
Sedan ÄgodelningsRätten hos klaganden sammanträdt inställa sig af delegarne:
För Sörgården Krono Länsmannen A. P. Stridh;
För Håkansgården Swen Aspelin, Swen Andreasson och klaganden J. Olsson
För Smedsgården Lars Hansson och Swen Nilson;
För Nohlgården August Pettersson samt nämndemannen Alexander Johansson i Stafwared, i egenskap af förmyndare för aflidna Enkan Johanna Pettersdotters omyndige barn, Johannes Andersson, klaganden J. Olsson och J. Ekelund i Dollebo;
För Backgården [!] Per Johansson, N. P. Olausson, Anders Andersson och Gustaf Hast, samt
För Kronoskattelägenheten Tomten Petter Johansson.
Skiftesmannen finnes personligen tillstädes och för att Rätten biträda har uppå kallelse sig inställt Herr Kommissions Landtmätaren F. A. Chytreus; hvarjemte Herr Under Löjtnanten J. Carlstedt såsom Ombud för Elfsborgs Kongl. Regemente sig anmäler på grund af företedda ordres för att bevaka Indragna Fändriksbostället Sörgårdens rätt.
Beswärsskriften och skiftesprotocollen med dervid fogade föreningar uppläsas och inhämtas att häfdebeskrifningen, uti hvilken beswärsskriften omnämnde åkertegarne i Pelabacken och Bränneledsbacken äro upptagne såsom cirkulationsjord, blifvit af klaganden jemte öfvrige delegarne underskrifven och godkänd.
Sedan klaganden härefter närmare utvecklat sina beswär, och öfrige delegarne derå bestridt allt afseende, inlemnar klaganden följande skrift:
“Ödmjukt anförande”
Som jag funnit att flera fel vid denna skiftesförrättning wållat mitt lidande, så nödgas jag anmärka att förrättningsmannen Herr Kommissions Landtmätaren Liander till mätningen här i skifteslaget, begagnat ett biträdet utan att sjelf närwara, hvartill han, som då endast var vice Kommissions Landtmätare icke hadde rätt; fördenskull påstår jag att förrättningen återförvisas till förrättningsmannen med föreläggande att på egen bekostnad i laglig ordning omgöra hela förrättningen och betala denna Ägodelnings Rätts kostnaden.
Finnekumla Håkansgården den 22 Maj 1865
J. Olsson

Skiftesmannen bestrider å denna skrift allt afseende, enär han sjelf haft tillsyn wid mätningen vid hvilken han till biträde begagnat Eleven G. Rosenquist; förmenande Liander att det icke kunnat honom förwägras att vid mätningen begagna biträde, då han sjelf den samma öfverwarit och noga konrollerat.
Klaganden medgifver att Liander vid mätningen warit sjelf tillstädes, ehuru han någon gång varit frånvarande.
De öfrige af delegarne instämma i Skiftesmannens yttrande och vitsorda ricktigheten af hans uppgift.
Efter anteckning häraf utwandrar Ägodelnings Rätten, åtföljd af delegarne och landtmätarne på ägorna; dervid Ägodelning Rätten till en början förfogar sig till den af klaganden omnämnda utfarts väg till Nohlgårdens skifte.
Denna väg som utgör en fortsättning af den från byn genom ängarne wester ut ledande wäg, utfaller på utmarken å ägofiguren N:o 2316[?] och är på kartan utstakad i gränsen emellan ut- och inegor, följande denna gräns i flera bugter och krökar, genom en sank och oländig mad, uti hvilken gränsen går; och finner Ägodelnings Rätten att wägen utmed denna gräns är lika svår att anlägga och underhålla ehvad den förlägges norr om gränsen på inegorna såsom klaganden påyrkat eller söder om den samma på utmarken; deremot inhämtas vid undersökning att wägen med mera fördel och med mindre kostnad kan från den punkt der den utfaller på utmarken ledas i nära rak sträckning i sluttningen i kanten af den mot modängarne sluttande hårdmarken; och förklara egarne till skifteslotterna Littera Dc och De i utmarken, att de emot en sådan förändring af wägen icke hafva något att inwända.
På återwägen utvisar klaganden åkertegarne i Pelabacken och Bränneledsbacken, under Nummeris 2168, 2169 och 2171 med flera numror, äfven som åkertegen N:o 2144, hvilken sistnämnda teg utgöres af högländt åker och de förra af odladt sidländt äng af sådan beskaffenhet som icke är tjenlig till varaktig åker, hvadan sådan vid laga skiften i allmänhet upptages under namn af cirkulationsjord.

Ägodelning Rätten betraktar vidare de för Soldatstommarne under Litt:is I och K utlagde skiften, och inhemtar att dessa på hårdmarken i sluttningen mot madängarne hafwa förträfflig, till odling af åker passande och tillräcklig jord, äfwensom att deras i sammanhang dermed liggande madängsskiften icke kunna afdikas och odlas till åker eller äng, enär de ligga jemnhögt med den förbiflytande ån, så att om diken upptoges, dessa genast skulle fyllas med vatten.
Ägodelnings Rätten beser vidare de under N:ris 1894 och 1899 upptagne tegar, hvilka blifvit av klaganden uppodlade och hvilka, enligt klagandens uppgift, skulle burit endast två grässkördar sedan de igenlades ehuruväl de alla af skiftesmannen blifvit upptagne såsom odlingar, hvilka burit tre skördar.
De fleste öfrige delägarne förmäla sig härom sakna bestämd kännedom, ehuruväl en och annan af dem vitsordar sanningen af klagandens uppgift.
Skiftesmannen deremot påstår att han upptagit förhållandet i afseende på tegarne sådant som det blifvit af klaganden uppgifvet, och denna är icke nu försedd med bevis om motsatsen, anmärkande dessutom Landtmätaren och delägarne att uppgifna förhållandet, om det är riktigt, icke kommer att verka någon ändring i odlingsersättningen, enär till följe af besvären öfver skiftet, detta nu icke kommer att tillträdas förr än alla tegarne burit tre skördar efter igenläggningen.
Ägodelnings Rätten öfvervandrar vidare madängarne utmed ån och tager i betraktande alla de ägofigurer å hvilka klaganden begär undersökning af graderingen, dervid Ägodelning Rätten öfverallt finner densamma utförd i ett tillbörligt förhållande till jordens naturliga godhet.
På Håkansgårdens klaganden under Litt Bc[?] tilldelta utskifte utvisar klaganden det ställe der han önskar få upptaget ett dike till afledande af vattnet från sin der belägna madäng. Detta dike är å kartan utmärkt å ägofigurerna N:ris 1848 och 1849; men Ägodelning Rätten inhemtar att marken här har sådan belägenhet att vattnet i detta dike rinner från ån inåt ängen mot de odlade tegarne deremot vattnet i ett af de diken som är upptaget i klagandens rålinea rinner mot ån så att upptagande af förstnämnda dike skulle hafva en verkan motsatt den klaganden åsyftar.
Ägodelning Rätten undersöker vidare graderingen på åker och äng i klagandens för Nolgården under Litt. Dd utlagde skifte å alla de ställen der klaganden äskar en sådan undersökning, dervid ägodelningsrätten likväl icke finner något emot taxeringen at anmärka.
Efter klagandens anvisning undersökes vidare graderingen å ängen till det klaganden för Håkansgården under Litt. Bg tilldelta skifte, dervid Ägodelning Rätten inhämtar:
att ängen å ägofiguren N:o 172, upptagen i ett 1 1/4 grad, såsom mossbelupen endast förtjenar 1 1/2 grad.
[Graderingsändringar med nedflyttningstecken)
871    mossbelupen och tufwig    1 3/4 ist. f. 1 1/2
870    2 istället för 1 1/8
869     1 1/8 istället för 1
868     2 ist f 1 1/4
867     Tufvig, risig och stenbunden förtjenar 2 istället för 1.
866     Upptagen i 2 grader såsom mossbelupen, tufvig, risig och stenbunden endast förtjenar 3 grader.
864     Upptagen som i 3 grader och tufvig endast förtjenar 3 1/2
863     uppt i 2 beväxt med vitmossa förtjenar 4
864     uppt i 1 1/4 mossbelupen förtjenar 2

På begäran af Sven Andreasson beses ÄgodelningsRätten jemväl graderingen å hans närliggande äng; derefter Ägodelnings Rätten på klagandens begäran öfvervandrar [?] och beser såväl åkern på hemskiftet under Litt. Bc som äfven de åkertegar å Aspelins nya skifte, hvilka klaganden före skiftet innehaft och nu lemnat, dervid ägodelnings Rätten finner: att jorden i ägofiguren N:o 309 som har 1 1/2 fots djup mylla på mjelbotten och som innehar 1 3/4 grad förtjenar 1 1/4 grad [ngt bättre alltså];
N:o 313 upptagen till 1 3/8 grad af samma djup och något bättre beskaffenhet än jämngod med jord i 1 1/8 grad, och n:o 315, upptagen i 1 3/4 grad, lika med jorden i n:o 309, så äfven den förtjenar 1 1/4 grad; men i öfrigt finner ÄgodelningsRätten den af klaganden utvisade graderingen wara rätt utförd.

Sedan Ägodelnings Rätten återkommit tillklagandens hemvist då dagen var slut, förständigades parterne att Ägodelnings Rätten sammanträder härstädes ånyo i morgon kl. 7 förmiddagen, då Landtmätare, parter och Ombud äga iakttaga inställelse utan att deras frånvaro hindrar ärendets slutliga handläggning.

Den 23:dje Maj
I enlighet med beslut förliden gårdag sammanträder Ägodelnings Rätten ånyo i klagandens hemvist, dervid samtlige delegarne med undantag af Krono Länsmannen Stridh iakttaga inställelse.
Regements Ombudet Herr Under Löjtnanten Carlstedt samt lantmätarne finnas jemväl tillstädes.
Ägodelning Rätten öfverwandrar ånyo klagandens till Håkansgården i hemskiftet anslagna äng, äfvensom de ängar klaganden lemnat, derefter Ägodelning Rätten ånyo sammanträder i klagandens boning.
Icke klagande delegare påyrka fortfarande ogillande af beswären, med förklarande af Ekelund och Swen Andreasson att de båda vilja byta skiften med klaganden, på hvilket förslag denne likväl icke ville ingå.
Vid sådant förhållande yrka öfrige delegare att, med ogillande af beswären, klaganden måtte kännas skyldig att ensam gälda kostnaden för Ägodelnings Rättens sammanträde.
Parterne få härefter afträda under öfverläggning till följande, för dem åter inkallade afsagde
Utslag
Då klaganden icke i beswären anmält den anmärkning, som han under sammanträdet i går framstäldt derom, att skiftesmannen så som då warande vice Kommissions Landtmätare, icke warit berättigad, att till mätningen gagna biträde, vid den sammas utförande skall sig der af betjenat utan att sjelf närwara; alltså finner Ägodelnings Rätten sig förhindrad att denna anmärkning till pröfning upptaga; likasom och emedan klaganden underskrifvit och godkändt den under skiftesberedningen upprättade häfdeförteckning, uti hvilken de af honom anmärkta åktertegar blifvit såsom cirkulationsjord upptagna, Ägodelnings Rätten finner klagandens nu framställda yrkande om rättelse härutinnan icke eller kunna blifva föremål för pröfning.
I såväl besvären som under synegången har klaganden uppgifvit, att odlingsersättning å de nyodlingar, som han under nummeris 1894 och 1899 lemnat, blifvit så tillvida oricktigt bestämd, som att ersättningen för dem blifvit beräknad såsom för tegar, hvilka burit tre skördar gräs efter deras igenläggning till äng, ehuru de enligt hvad klaganden skall under skiftet uppgifvit, nästlidna års höst, när skiftet skulle tillträdas, endast burit två dylika skördar; men enär efter det skiftesmannen bestridt att en sådan uppgift blifvit lemnad, klaganden icke styrkt ett motsatt förhållande, och tegarne dessutom när skiftet hädanefter kommer att tillträdas, burit tre skördar gräs, alltså finner Ägodelning Rätten denna anmärkning icke förtjena afseende.
Klaganden har widare anmärkt att nödige afloppsdiken ej blifvit afsatta hvarken i hans eget, under Littera Bc utlagde ängsskiftet eller till de utflyttande soldatstommarne; men enär Ägodelnings Rätten under synegången erfarit att den mark genom hvilken klaganden velat upptaga diken, ligger jemnhög med den genom egorna flytande Wiska ån så att den innan ån blir sänkt, icke kan afdikas, och att diken å denna mark skulle draga till sig watten i stälet för att sådant bortföra; alltså lemnar Ägodelnings Rätten samma påstående utan afseende.
Sedan ägarne af utmarkslotterne Littera Dc och De inför Ägodelning Rätten tillåtit, att den i gränsen af deras skiften uttagna väg till klagandens under Littera Dd utlagda ängsskifte, får anläggas i mera rak sträckning i sluttningen af hårdmarken och Ägodelnings Rätten under synegången inhämtat att vägen der kan med mindre kostnad anläggas och lättare underhållas, finner Ägodelnings Rätten skäligt föreskrifva att ifrågawarande wäg från den punkt der den utlöper på utmarken, bör förläggas i så rak sträckning som belägenheten medgifver i sluttningen af backen mot maden.
Beträffande slutligen graderingen, finner Ägodelnings Rätten, med afseende å markens naturliga godhet och beskaffenhet, rättvist att uti densamman göra följande förändringar: att i ängen i klagandens hemskifte till lotten Bc
graden i egofiguren
N:o 872 nedsättes från 1 1/4 till 1 1/2 grad
”  871  —  d:o  — 1 1/2  ”   1 3/4
”  870  —  d:o  — 1 1/8  ”   2
”  869  —  d:o  — 1      ”   1 1/8
”  868  —  d:o  — 1 1/4  ”   2
”  867  —  d:o  — 1      ”   2
”  866  —  d:o  — 2      ”   3
”  864  —  d:o  — 3      ”   3 1/2
”  863  —  d:o  — 2      ”   4
”  862  —  d:o  — 1 1/4  ”   2
och i Aspelins åker
graden i ägofiguren
N:o 309 höjes från  1 3/4 till 1 1/4 grad
”  313 höjes -d:o- 1 3/8 till 1 1/8, och
”  315 höjes   ”   1 3/4 till 1 1/4 grad
men någon annan ändring i graderingen finner Ägodelnings Rätten ej skäl att bifalla; likasom och enär Sven Andreasson ej genom besvär beredt sig rättighet att få ändrad taxeringen i jorden, som från Sörgården honom tillfallit, Ägodelnings Rätten finner sig lagligen förhindrad att uti samma gradering meddela den sökta rättelsen.
Hvad klaganden genom graderingen vinner, skall honom tilläggas utmed och söder om skiljolineen emellan lotterne Bc  och Bb i framskiftet, hvilken linea med bibehållan sträckning skjutes så mycket åt söder, som erfordras för att åt klaganden inrymma hvad han genom graderingen vunnit. Hvad Sven Andreasson förlorar tillägges honom af Aspelins under Litt Ba utlagde skifte således att skilelineen från knäet i ägofiguren N:o 2354 nedflyttas i rak sträckning mot wägen med den fällning[?] mot söder att Sven Andreasson erhåller vederlag för hvad han åt klaganden lemnat.
För werkställande af denna rättelse och deraf möjligen följande förändringar i odlingsersättningar, visas ärendet åter till förrättningsmännen, som äga att förändringarne och att skiftet lagligen afsluta.
Kostnaden för Ägodelnings Rättens sammanträde, uppgående för ordföranden till 51 Riksdaler, ledamöterne till 37 Riksdaler, biträdande Landtmätaren 17 Riksdaler 10 öre och förrättningsmannen till 31 Riksdaler 50 öre eller tillhopa Ett Hundrade Trettiosex Riksdaler 60 öre Riksmynt skall af skifteslaget ersättas efter samma grund som öfrige skifteskostnader utgått, men af klaganden J. Olsson genast förskjutas.
Den med utslaget missnöjd är, äger att inom eller sist för klockan 12 å trettionde dagen härefter, denna oräknad, hos Ägodelnings Rättens ordförande eller Konungens Befallningshafvande i länet, aflemna till Kongl. Maj:st ställda, twåfaldt författade underdåniga besvär, dervid iakttages att alla till beswären hörande bevis äfven skola i twå exemplar företes, och att derest besvären icke äro af klaganden enhändigt undertecknade de skola vara försedda med författarens namn samt anteckning om hans hemvist och yrke eller syssla samt att laga fullmakt till besvärens ingifvande, derest sådant genom Ombud sker dem bifogas; men försummas något af hvad sålunda föreskrifvit är, komma de underdåniga besvären icke under pröfning. Som ofvan
På Ägodelnings Rättens wägnar
Carl Hasselrot

§2
På grund af föreskriften i förestående utslag hade förrättningsmannen i sitt hemvist uträknadt de ändringar i skifteslinierne, som genom den förändrade graderingen uppkomma inom Håkansgården; och utvisades nu de nya liniernes sträckning för de närwarande. Härvid ifrågasatte Ombudet för Swen Aspelin samt Swen Andreasson, att lineen dem emellan, i stället att utgå från förut utsatta knäet på skifteslineen vid utmarken, finge gå allt igenom paralelt till wägen, emedan i annat fall Swen Andreassons skifte blefve snipigt vid berörde väg. Härpå tillkännagaf Förrättningsmannen att som i Ägodelnings Rättens utslag blifvit noga bestämdt huru de förordnade ändringar skulle werkställas och samma utslag bestämmer att den nya lineen emellan Sven Aspelin och Swen Andreasson “skall fällas ner till wägen från knäet på skifteslineen vid utmarken”, ansågo förrättningsmännen sig icke berättigade medgifva delegarnes gjorda framställning.

§3
De nya lineerne utstakades härefter och rörlades på marken i wederbörande delegares när och öfvervaro, på sätt kartan och delningsbeskrifningen närmare utvisar.

§4
Förrättningsmannen uträknade härefter den förändring i odlingsersättningarne Håkansgårdens delegare emellan, som genom de nu werkställda ändringarne uppkomma, på sätt handlingarne bilagde odlingsersättningsuträkning närmare utvisar.

§5
Widare förekom icke, hvadan skiftesändringen förklarades slutad med tillkännagifvande, att den dermed missnäjde äger sina besvär ingifva till Herr Ordföranden Åhs Härads Ägodelnings Rätt, inom 60 dagar härefter, vid förlust af widare klagen.
Sålunda förrättadt; betygar ut supra
På Embetets wägnar
M.C. Liander
Protocollet uppläst och justerat, erkännes
Finnekumla den 28:de April 1866.
J. A. Lindberg, S. Andreasson, J. Olsson
Erkännandet och underskrifternas riktighet, attestera
Gustaf Andersson, J. J.[?] Andersson

[—- Fullmakter och kungörelser sammanhörande med detta ärende —- ]

Afskrift
Fullmakt för Herr J. A. Lindberg på Klämmestorp att, vid blifvande Landtmäteri Förrättning i Finnekumla by för fullbordande af den genom Ägodelnings Rätten ådömde ändring, föra talan för mitt egande 9/64 mantal Håkansgården
Finnekumla den 29 Januari 1866
Swen Aspelin
(Sigill)

Kungörelse
För werkställande af de ändringar i Laga skiftesförrättningen å egorna till Finnekumla by, som Åhs Härads Wälloflige Ägodelnings Rätt genom utslag af den 23:dje Maj nästlidet år förordnat, kommer landtmäterisammanträde att hållas hos J. Olsson i Håkansgården, Lördagen den 28:de innevarande månad kl 10 förmiddagen hvartill delegarne i Finnekumla bys skifteslag härigenom kallas att sig infinna.
Stora Bystad den 5:te april 1866 på Embetets Wägnar
M.C. Liander

“Om bevis öfver uppläsande anhålles
1866 April 15 uppläst i Rångedahla af J. A. Berg.”
[Notis från prästen angående föregående kungörelsen]

[Här slutar komplett avskrift av beswärsskrift och därtill hörande sammanträdesprotokoll och handlingar. Texten har skrivits av i avsikt att bevara ursprunglig stavning. Man kan även i originaltext se ord såsom “väg”, “Sven” m.fl. – till och med i samma stycke – stavas med såväl enkelt (v) som dubbelt (w).]

geografiska namn i texten:

Håkansgården [i dagligt tal: Håkesgårn]
Nohlgården [Nolgården eller fullt normaliserat: Nordgården]
Pelabacken
Brändelidsbacken
Pelabacken och Bränneledsbacken
Wiska ån [Viskan]
Klämmestorp
Rångedahla [Rångedala]

One Response to f) Beswärsskrift och efterspel 1865-66

  1. Kommissionslandtmataren says:

    Obs, ej färdigt – formatering saknas. // Andreas

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *