c) §2 till §39

Nedan följer paragraferna 2 till 35 i sammandrag, d.v.s. ej ordagrannt annat än vid citat.

§2

Upptar frågan om jäv (förelåg ej), samt vilka karthandlingar som finns att tillgå.

§3

Följande kartehandlingar företeddes: Geometrisk karta med handlingar öfwer Finnekumla bys inegor uti Elfsborgs Län, Åhs Härad och Rångedala socken, affattad till delning åren 1782 och 1783 af Herr G Malmsten genom Hugo Casper Westerstrand.

Det upplystes jemwäl att karta öfwer Skifteslagets utmark äfwen förefanns, men att denna icke kunde företes.

§4

Upptar frågan om samstämmighet i att skiftet ska genomföras.

§5 – Angående Ekekullas med Finnekumla gemensamma utmark

Gustaf Svensson förevisade handlingar som han uppenbarligen trodde att visade på att en fast gräns fanns, mellan Ekekullas och Finnekumlas delar i utmarken. Den i handlingen omtalade rågången tycks emellertid bara ha vara giltig fram till det nu förestående skiftet, vid vilket utmarken sålunda åter skulle betraktas som gemensam och därmed inkludera även Ekekulla. Man blev nu i akut behov av den saknade kartan över utmarken – den behövde skickas efter, “hwilket ock genast sattes i werkställighet”.

§6 I väntan på berörda karta avhandlades Rångedalabornas ärende

“Under tiden”, i väntan på “berörda karta”, avhandlades under §6 ett ärende som jordägarna från Rångedala hade med sig. Rångedalaborna (ägarna) begärde här att Finnekumla bys delägare skulle deltaga i “iståndsättning och underhåll” av den nya vägen genom Rångedala som man där planerat för, vid ett nyligen förrättat skifte.

Efter invändningar och viss tveksamhet från Finnekumla-ägarna beslöt man till slut i fullt samförstånd att Finnekumlas delägare skulle iståndsätta och underhålla “utfarsväg” genom den egna byn – så långt dess tomter för närvarande räcker – och vidare till “stenbron över den gamla gärdeswägen eller nublifwande nya vägen, belägen inpå Rångedala Rättaregårdens nya skifte”.

Detta innebar att Rångedala-ägarna skulle ansvara för att iståndsätta och underhålla fortsättningen av denna väg; från nyssnämnda stenbro och fram till landsvägen vid Prästegården. Man bestämde att vägarbetet skulle verkställas innan 1963 års utgång, i den mån det var möjligt med eventuella ännu icke afflyttade byggnader i åtanke.

§7 Kartans uteblivna tillrättafående

Skickebudet hade nu kommit tillbaka och kunde meddela att kartan över utmarken icke befann sig “på dess anwista ställe”. Gustaf Swensson framför – då frågan nu åter dryftas – sin önskan att Ekekullas del i utmarken skulle utbrytas och förläggas intill gårdens övriga (enskilda) utmark. Häri fanns nu ingen “twistighet” – endast kartans “tillrättafående” synes nu återstå.

§8 Sydväst om Prästvägen

Skifteslaget i Finnekumla by vill lämna ifrån sig sin utmark sydväst om prästvägen (“prestwägen”) till Gretlanda-ägarna, i utbyte mot utmarken nordost om samma väg – om möjligt ända från vägen och till skifteslagets rågång (troligen avser man med detta de egna inägornas gräns).

Förrättningsmannen förklarar här att man vid ett senare tillfälle – när “konceptkartan” har upprättats – kommer att hålla ett möte med “rågrannarna”, d.v.s. med markägare i andra byar som har angränsande (ut-)skiften. Vid ett sådant sammanträde skulle frågan om ägoutbyte med Gretlanda åter kunna avhandlas och avgöras.

§9 Illa medfarna kartor

Beslut tas om ny mätning av skifteslagets samtliga ägor, då befintliga kartor är illa medfarna samt ej heller upptar de nyodlingar och förändringar som ägt rum sedan kartornas upprättande.

§10

Förrättningsmannen tillkännager att inget mer kan göras eller avhandlas förrän konceptkartan upprättats. Mätningar för kartan kommer att verkställas i “nästa September månad”, vilket bör innebära September samma år (1862), eftersom nästa sammanträde kommer att hållas ett drygt år senare, i mitten av september 1863.

§11

Den 14 September 1863 – alltså drygt ett år efter det första sammanträdet – infann sig lantmätaren åter i Finnekumla, denna gång i Smedsgården. från skifteslaget var samtliga ägare på plats utom Lars Hansson i Smedsgården, som istället representerades av Gustaf Petersson.

Swen Nilsson är nu ägare till den 1/8 mantal som tidigare företräddes av Johannes Andersson – inget nämns dock i texten om detta ägobyte. Petter Johansson för Tomten “genom köp sedan sista sammanträdet”. I kyrkboken framkommer att Tomtens förre ägare, Andreas Jacobsson, kört ihjäl sig.

Sven Nilsson har alltså köpt eller på annat sätt övertagit Smedsgården av Johannes Andersson.

[Kontrollera om Johannes Andersson är samme som äger 3/32 Nolgården, samt om han verkligen ägde Smedsgården vid skiftets påbörjande, Sven Nilsson förekommer nämligen som fadder till ett barn 1860, och var då åbo i Smedsgården]

§12

Den fullständiga konceptkarta som upprättats sedan förra sammanträdet lades fram till allmän beskådan för de församlade och man går igenom vilka gränserna runt Finnekumla bys ägor är, gränser mot Rångedala och Ekekulla – detta bl.a. med stöd av den gamla kartan över utmarken som nu kommit tillrätta. Den var författad 1976 och 1800 av J. W. Beckeman. Kartor över angränsande byar saknas dock varför man uppskjuter vidare utredaning av gränserna till nästa möte.

Lantmätaren torde vid det här laget vara tämligen trött på att få uppgift om kartor som ska förefinnas, men för stunden inte står att uppbringa. Han skriver, måhända lakoniskt i §14:

“Som någre kartor öfwer öfrige, skifteslaget angränsande, byar och hemman, ehuru efter upplysning att tillgå, likwäl för dagen icke kunde företes[…]”

§15

Skifteslagets delägare tar nu åter upp frågan om det inte kunde gå att verkställa ett ägoutbyte mellan Finnekumla by och Gretlanda, såsom förklarades vid sammanträdet 1862. Gretlanda skulle kunna lämna sin så kallade fram-mark samt “Intägten Fölabroa” till Ekekulla och Ekekulla skulle i sin tur avstå sitt utmarksskifte som ersättning till Finnekumla, vars utmark på södra sidan av häradsvägen kunde övertas av Gretlanda.

“Ekekulla och gretlanda delegare förklarade sig, efter ett längre ordande i ämnet derunder flera förslag till egoutbyte wäcktes, slutligen williga att ingå på skiftesdelegarnes förslag”.

Gretlandas frammark skulle emellertid behöva uppmätas och tas med i kartan, ett arbete som lantmätaren åtager sig att utföra till nästa möte, om tre dagar.

Den 17de September 1863 kl. 8 på förmiddagen

… samlas man åter i Smedsgården. Representanter från Gretlanda Skattegården var (såsom vid förra sammanträdet) Sven Johansson och från Nedregården Frans Carlstein. Johannes Andersson Nedregården var ej med (han deltog vid förra sammanträdet) men väl Anders Petersson, Olof Gunnarsson och Bengt Larsson från icke namngivna ställen (i Gretlanda).

Från Runarp, Gingri, kom Anders Larsson.

Man kunde nu avgöra att sammstämmighet rådde mellan olika kartor och andra gränser kunde avgöras genom resonemang om “naturliga gränser” som i fallet med gränsen mot Öna by i Tärby socken, där någon karta ej fanns tillhanda men som “en gren af wiskaån Tärbyån kallad” utgjorde gräns ansåg man att en rågång därigenom kunde hävdas.

Mot Rångedala, Gingri och Tärby socknar går gränserna i någorlunda “räta linier däri till stor del gröfre stenmurar blifwit uppförde”. Man ansåg därmed att gränserna var goda och inte skulle behöva ändras – naturligtvis med ett undantag: Ägoutbytet mellan Finnekumla, Ekekulla och Gretlanda. Ägarna från Gretlanda, som nu tillfrågades var emellertid inte längre intresserade av ett sådant byte som “enligt deras förmenande” skulle innebära förlust av den bäst belägna utmarken i utbyte mot mera avlägsen mark som var svårare att inhägna. Uppenbarligen hade man tänkt över detta ännu en gång efter förra sammanträdet. När man efter en längre diskussion ännu inte kunnat ena sig i frågan bestämde man sig för att gå ut och titta på de berörda markerna. Efter att Gretlandaborna på detta sätt fått se vilka förändringarna skulle bli – att ägoutbytet verkligen skulle medföra fördelar för dem alla, då varje bys utmarker skulle bli sammandragna i “formligare figurer” – förklarade de sig nu villiga att gå med på ägoutbytet.

§23-§24

Om soldatstommar och om gemensam oskiftad mark.

§25

Om vilka marktyper som skall räknas till inrösningsjord; åker och äng, och vilka som skall upptas såsom avrösningsjord; utmark samt sämre ängsbackar (oduglig till slåtter) samt mossarna.

§26

Här förklaras att delägarna kan behöva hjälpa till vid den gradering av ägorna som nu är förestående, både med uppgifter och såsom “arbetsbiträden”.

§27-§29

Även dessa § tar upp göromål och åtaganden kring graderingen, d.v.s. värdering av marker och byggnader.

Protokollet lästes upp och godkändes.

§30-32 Den 27 Nowember 1863 i Smedsgården.

Två månader och 10 dagar har förlupit sedan föregående sammanträde och graderingen av ägorna utfördes. Ägobeskrivningar och taxeringslängder m. m. har renskrivits.

Sedan förra mötet har koropralen G. Hast köpt 3/64 mantal Backagården av Anders Andersson som därmed har kvar 3/32 mtl Backagården.

Ägarna räknas upp, liksom angränsande hemmansägare från Ekekulla och Gretlanda (Gustaf Swensson, Ekekulla resp. Swen Johansson i Skattegården samt Bengt Larsson och Peter Kron för Nedregården, Gretlanda.)

“Något Regements Ombud för Finnekumla Sörgården eller de inom skifteslaget belägne Soldatstommarne afhördes icke, ehuru af Förrättningsmannen sådant i behörig ordning blifwit requireradt.”

Under detta sammanträde bestäms att förrättningsmännen till nästa möte skall ta fram ett förslag, en “provisionell” plan för skiftesläggning delägarna emellan. Denna plan skall alltså visa vilka nya ägor som varje delägare ska få, och när dessa har utvisats ska delägarna även kunna komma med kommentarer och anmärkningar.

[Här följer §33+34 som är inskrivet i separat dokument.]

[Nedanstående; utskrift av STE-002.mp3, den 15 oktober 2010. Inläst och utskrivet ordagrant från boken, dock ej med exakt bibehållen stavning.]

[§35 behandlar anmärkningar emot ägoskiftet. Hur man ställde sig till dessa anmärkningar framgår i §36 där anmärkningarnas beskaffenhet torde vara tillräckligt uppenbara, varför större delen av §35 här utelämnas. Sista stycket i §35 angående den vattenkälla som omskrivs i §36 kan dock vara av större intresse och anförs här:]

§35 [Sista stycket av §35]

Ägaren av Ekekulla hemställde: huruvida icke utbyteslinjen för detta hemman kunde sträcka sig med sin norra ände längre i väster, så att den vid Sörgårdens torp nedanför berget belägna vattenkällan bleve belägen på Ekekulla ägoområde, emedan, i annat fall, något vatten till kreaturen icke förefanns. Detta bestreds av Kronolänsman Stridh, varförutan skifteslagets och Gretlanda bys delägare upplystes att tillräcklig vattentillgång för kreaturen alltid förefunnits å den utmark som nu, genom ägoutbytet, skulle tillfalla Ekekulla.

§36

Förrättningsmännen togo de här ovan mot skiftesläggningen gjorda anmärkningar i övervägande och funno därvid skäl lämna bifall till J. Olssons och Jan Ekelunds yrkande i avseende på framflyttning av deras hemmansdelar i Nolgården, samt att Peter Lorentzon i stället skall övertaga ett utskifte i det utvisade förra läget för Olssons och Ekelunds lotter å Tomtens gamla jord.
Beträffande åter Olssons anmärkning att icke till sin hemmansdel i Håkansgården hava bekommit lika mycken åkerjord som den före skiftet innehaft, så ville förrättningsmännen icke nu innan skiftet blivit bestämt å kartan uträknat, yttra sig, emedan beräknat vore vid uppgörandet av den nu för Olssons hemmansdel utvisade planen, att tillgång för åkerjord därför skulle bliva i utskiftet i Håkansgårdens gamla änghage, där fast mark för odling av åker borde förefinnas i läget närmast Backagården.
Vidkommande slutligen ägarens av hemmanet Ekekulla anmärkning emot den utvisade utbyteslinjen däremot så kunde förrättningsmännen då denna linje blivit uträknad i enlighet med vad därom upprättade föreningen Litt. B innehåller, icke göra någon förändring i den utvisade sträckningen av densamma, synnerligast som upplyst och besannat vore, att någon brist på vatten den av ägaren till Ekekulla äskade källan förutan, icke förefanns.

§37

Förrättningsmannen tillkännagav härefter att skiftesläggningen, med iakttagande av de ändringar i förslaget, som förra paragrafen upptager, skulle vara “bestämdt uträknadt” till nästkommande onsdag den 16 dennes, då utstakningen och rörläggningen av skifteslinierne skulle komma att företagas därvid delägarne hade att biträda med nödigt arbetsmanskap.

§37a

Peter Lorentzon anmälte att han för försålt hälften av sitt ägande hemman i Nolgården [i texten stavat Nohlgården] eller 3/32 mantal till Enkan Johanna Persdotter i Rångedala [Rångedahla] Klockaregården, samt begärde att denna lott skulle vid skiftet bliva särskilt utbruten.

§38

I afseende på grunderne för odlingsersättningarnes uppgörande vid skiftet, träffades delägarne emellan handlingarne bilagde förening Litt. E som av samtlige underskrevs och av Godemännen bevittnades. [Ordet “förening” används om underskrivna beslut. “Litt” = littera, d.v.s. bokstav.]

§39

Något vidare förekom icke för dagen att till protokollet anteckna, men kallades samtlige delägarne att med förrättningsmännen åter sammanträda fredagen den 18 dennes kl. 5 eftermiddagen, då fråga till bestämmande av utflyttningskostnadernes utgörande skulle till beslut förekomma betygar ut Supra
På Embetets wägnar:
M.C. Liander.

One Response to c) §2 till §39

  1. Andreas Jansson says:

    Den gamla geometriska kartan från 1782-83 som omtalas i §3 finns att beskåda på följande adress (DjVu-plugin behövs):
    http://historiskakartor.lantmateriet.se/arken/s/show.html?showmap=true&mapTypeSelected=false&mapType=&archive=LMS&nbOfImages=4&sd_base=lms2&sd_ktun=4c4d535f4f3134322d373a31

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *